Det var med solsken och glatt humör vi slöt upp vid portarna på Folkets Park tidigare idag. Alla som hade hjälpt till på Valborg var erbjudna en heldag där som tack.

Oj vad trevligt det blev!! Jag talar nog för oss alla som var med idag när jag tackar och bugar.

Förrutom jag själv var det min dotter; Caroline, Stig  (ordförande i styrelsen) med hans barn Axel och Siri, Micke samt hans söner Patrik och Magnus och deras kompis Markus. Nathalie. Sedan var det Jenny och Karro såklart och två av juniorbrandkårens killar som jag pinsamt nog ännu inte lärt mig namen på (förlåt!!).

Jag tror aldrig jag åkt så mycket karusell förr, i vuxen ålder.  Det blev en rolig ålderskombination då barn från 8 år till vuxna på snart de 50 deltog. De unga orkade nästan med oss gamlingar och vårt tempo. Men obs! bara nästan.

Jag tror radiobilarna blev populärast men oj vad alla åkta sina egna favoriter. Hulken var min personliga favorit och tro det eller ej så åkte jag den TVÅ gånger och jag är snart fyrtio år... Skönt att en liten stund få känna sig som ett barn igen.

Siri uppskattade vikingaskeppet bäst. Caroline åkte Hulken så många gånger med Jenny att jag tappade räkningen. Axel åkte lite blandat tycker jag men jo, radiobilarna ligger nog närmast till hands. Likaså för de äldre killarna. Ett tag blev de nästan portade för de hade åkt för många gånger. (Men har man armband tycker jag personligen att man ska få åka hur mycket som helst bara man står i kö)

Nathalie fann vi i Hulken några gånger också. Även om hon tyckte allt var roligt. Hon "vann" ett fint gosedjur i "vinst varje gång" påsarna som man fiskar upp.

Karro åkte faktiskt bara en enda karusell. Hon vaktade alla saker... :) men hon såg så nöjd ut ändå att frottera sig med alla som var med. En kvinna med charm och humor minsann!!

Hon hann med en hel del att äta också! Snacks, korv, glass, drickor mm.

Avslutningsvis bland karusellerna åkte Jenny, Patrik, Magnus och Markus med Caroline i Pariserhjulet frivilligt. Huga. Nordeuropas största pariserhjul. Det väger 16 ton och är 45 meter högt...

Sedan återstod enbart minigolfen. Vem som vann är väl mindre viktigt. *blink* Vi kan väl säga att en av dem är en väldigt tävlingsinriktad man. Desto viktigare är väl att Micke och jag själv, Malin, kom sist! Vi hade höga siffror under våra namn... Vi trodde ju det var den som hade flest poäng... nja, skojar bara.

Golfen gjorde oss alla rätt så trötta men det var med breda leenden vi körde hem till vår lilla ankdamm igen en stund innan klockan 19.

(Närr vi åkte dit sjäng alla barn högljutt till Ulf Lundell men när vi åkte hem kunde man hört en knappnål falla)

Så,

Tack igen för inbjudan till en riktig heldag och supertack till alla som kom och gjorde dagen så positiv och lyckad!!

Kram

Malin R