Idag gästbloggar jag lite igen för Annika har händerna fulla på annat håll :) Så kan det bli ibland.

Idag var det en ganska perfekt arbetsdag måste jag erkänna.

Kom straxt innan halv tio och då har Karro redan både fodrat och tagit ut djuren. Gör genast "mitt" jobb enklare ;)

Samtidigt med mig kom en klass med barn som skulle ha ridning med Häst & Vagn. Jag gick ut i hagen och där stod hon.

Prisma är nog en av de vackraste hästar jag vet. Har lite respekt för hennes storlek dock. Folkes mankhöjd är mer lagom tycker jag *blink*

Min donna stod kvar så fint och bara väntade på mig där jag kom med hennes grimma och grimskaft. Helt smärtfritt nästan klättrade hon in i grimman själv, precis som att " äntligen ska jag få leka lite".

Där gick vi då så genom hagen och in på gårdsplanen där hon skulle stå och pysslas om lite. Hovarna rensades. Av misstag dansade hon till och stampade mig rätt över foten. AJ. Det var dock inte alls med vilje!

Jag borstade henne och piffade till.

Hennes vackra stora ögon såg på mig. Åh, vad mysig hon var idag!

När allt var klart spändes hon för vagnen och vi körde hela fyra rundor med små  barn. De njöt i fulla drag. 19 barn skulle åka totalt. Lasse körde och jag satt och njöt. ("grum" heter det visst, att vara den som sitter intill och njuter). Prisma gillade inte att det blåste riktigt, men vem kan klandra henne? Det gillade nog ingen.

Barnen tyckte det var spännande och roligt.

Efteråt fick Prisma komma ut i hagen igen och leka med de andra små hästarna och "lukta på blommorna".

Jag fick en kopp kaffe med Karro och Lasse innan jag skulle vidare hem.

Vet ni vad? Jag tror jag har ett av världens bästa jobb (även om det är en praktik). Trevliga arbetskamrater har jag med. Jag var ledsen när jag kom idag, av privata skäl, men efter att busat med personalen och pratat om annat får man annat att tänka på och man tappar helt fattningen när en vacker storögd häst lutar sitt huvud i famnen på en, i gårdens enda solstråle. Då kan livet inte bli mycket bättre!

Tack för mig!

Verkar det som i Malins blogg i alla fall, kunde inte låta bli och saxa igen.

Idag var det studiebesök i stora lass.

60 barn. Siffran gjorde mig lite nervös men det gick ju hur bra som helst. Karro tog gruppen med 10 små barn. De andra 50 barnen delades upp i fyra grupper. Två hade tipsrunda samtidigt som två hade visning. Lasse tog ena och jag andra. Sedan skiftade grupperna plats så alla fick prova allt.

Lammen var omåttligt populära. Man fick knappt barnen därifrån. Att mata hönsen med klöver är också populärt.

Självklart är hästarna och Folke (åsnan) längst ner i andra hagen läääääääääääängst bort. Men vi tog en lite n skön "promenad" dit. Barnen var väldigt duktiga och hade kul.

En av grupperna jag hade fick klappa Fanny (kon) men hon ville UUUT och när hon började pressa på (jag pressade tilbaka och hon fick inte som hon ville) kände barnen att de hellre ville kolla på avstånd. 6 barn har dock varit inne med mig och klappat dem.

Nu är jag så hemma igen hos min urulliga halvtokiga och supersöta hund. Hon blir halvgalen när jag kommer hem och luktar stall. Det är så orättvist att jag har så kul, tycker hon. / Malin R